Fullt med idioter på vägarna, eller bara ett rent sammanträffande?

Publicerad fredag den 15 augusti 2008 kl. 23.51

Det kan inte bara vara ett sammanträffande! Praktiskt taget varje dag som jag har kört bil i sommar har jag råkat ut för farliga incidenter, som skulle ha kunnat leda till trafikolyckor. Vid fyra tillfällen den senaste månaden har det inte skilt mer än en aning från att allvarliga trafikolyckor hade varit ett faktum. Innan någon avfärdar detta med att "vi alla gör fel i trafiken ibland", vilket naturligtvis är sant (även jag tar naturligtvis felaktiga beslut i trafiken), vill jag tillägga att det här är fel av sådan allvarlig dignitet att körkortsåterkallanden vore på sin plats.

Att mer eller mindre alla trafikanter tar felaktiga beslut är någonting som vi måste acceptera. Som trafikanter måste vi alltid försöka att undvika en olycka, även om medtrafikanterna medvetet begår grova fel. Det är en utgångspunkt som jag hoppas alla trafikanter delar med mig.

För en vecka sedan var jag på väg till jobbet vid lunchtid. På R40 vid Brunnsmotet övergår vägen till två körfält. En omkörning var på sin plats och jag accelererade och lade mig i det vänstra körfältet. Då jag kört förbi den första bilen och var på väg om nästa bil, fick föraren av den senare bilen för sig att också köra om. Olyckligtvis utan att vare sig kolla efter eventuella bilar i det vänstra körfältet (det vill säga mig) eller att blinka före körfältsbytet. Med en ordentlig tvärbroms från min sida lyckades jag med några knappa meter undvika en fruktansvärd olycka.

Några dagar tidigare var jag på väg hem från jobbet. Samma väg, men åt andra hållet. Mellan Ulricehamn och Brunnsmotet finns på detta håll en rastplast. Från utfarten av rastplatsen är vägsträckan från Ulricehamn väl synlig tillräckligt långt för att man kan köra ut säkert när man inte ser någon bil. Gissa vad chockad jag blev när föraren av en stillastående silverfärgad Volvo av nyare modell vid stoppskylten vid utfarten från rastplatsen bestämde sig för att köra ut trots att han (misstanken att det var en manlig förare bekräftades senare genom bilens backspegel) helt säkert måste ha sett mig och bilarna bakom mig. Hur man kan ta ett sådant beslut är för mig helt oförståeligt. Jag var mycket nära både att köra rätt in i den silverfärgade Volvon och att bli påkörd bakifrån. Till Volvon skillde det inte mer än någon billängd. Stor användning fick både jag och den bakomliggande Audin av våra signalhorn som nog nästan blev utslitna. Vissa stunder har man tur. Denna gång löste sig situationen ändå smidigt mycket tack vare att den bakomliggande bilen låg på tillräckligt långt avstånd från mig.

Farliga omkörningar har säkerligen alla förare någon gång gjort. Få omkörningsolyckor sker, vilket kan bero på att omkörningarna avbryts och övriga förares snabba reaktioner. Omkörningen av en cyklist i en skymd kurva som en mötande bilist gjorde i förra veckan i närheten av Hökerum är ett exempel på detta.

Jag har svårt att tro att de här exemplen handlar om ett rent sammanträffande och att det bara är jag som råkar ut för sådana händelser. Det handlar snarare om att det är så situationen i trafiken ser ut.

Vad kan vi lära oss av det? För det första givetvis att vissa förare inte borde ha körkort. Som ni säkert själva noterat, inträffar allvarliga tillbud ofta i trafiken. Vi kan dra slutsatsen att vårt eget sätt att köra påverkar riskerna med en bilresa. Därför: sluta omedelbart med att inte hålla ett tillräckligt långt avstånd till fordonet framför!

Det ligger någonting i flygbolagens ordspråk att det är mångdubbelt farligare att åka till flygplatsen än att därefter flyga. Själv är jag inte det minsta rädd när jag flyger. Rädd är jag knappast inte heller på vägen, men jag tror att riskmedveten är ett passande ord.

Det finns inga kommentarer. Skriv en kommentar.