September 2010

Varannangångsprincipen

söndag den 26 september 2010

Inte sällan går tiden mycket fortare än jag räknat med. När min egen vecka som så ofta är mer fylld än att det finns gott om ledig tid, gäller det att prioritera. Vissa bekantskaper får lida genom att jag inte hör av mig när det är min tur enligt varannangångsprincipen, det vill säga principen om att två bekanta tar initiativet till kontakt i genomsnitt varannan gång. Varannangångsprincipen behöver naturligtvis inte alltid följas. När två bekanta inte håller kontakten tillräckligt ofta handlar det mer om spontanitet som påminner om bekantskapen i form av träffar och telefonsamtal. I vissa relationer finns ett ökat kontaktbehov hos ena parten och då är det okej att han eller hon oftare än den andra parten tar kontakt, men bara till en viss gräns, och självfallet bara så länge inte den andra parten känner sig illa berörd över avsteget från varannangångsprincipen. Ibland blir det helt enkelt för mycket, vilket jag ibland fått erfara och efter ett tag sagt till om.

Vad är förresten skillnaden på en vän och en bekant? Ibland är det svårt att tydligt dela in olika förhållanden i dessa två kategorier. Det finns naturligtvis olika grader både av vänskaper och bekantskaper, men ett sätt för att skilja på dem är att se på kvaliteten av interaktion. Även hur ofta man träffas har betydelse, men ett citat som tillskrivs Richard Bach av vissa belyser problematiken och får avsluta resonemanget: "Your friends will know you better in the first minute you meet than your acquaintances will know you in a thousand years."

Ibland funderar jag på om jag ska godkänna eller avslå en förfrågan om vänskap på Facebook. Det sociala forumet är ett bra sätt att få uppdateringar om vad som händer i bekantas liv, men när det gäller allt för ytliga bekantskaper blir det hela ibland fånigt. Det är då jag får ångra att jag tidigare accepterat vänskapsförfrågan på Facebook. Andra gånger får jag vänskapsförfrågningar när det gått lång tid sedan jag träffat personerna i fråga, så lång tid att jag inte accepterar förfrågningarna eftersom vi inte har någon kontakt. Tyvärr har det vid ett par tillfällen hänt att jag senare stött på dem av en tillfällighet och att de velat ta upp kontakten. Ibland blir jag lite nyfiken på vilka nya bekanta är och lägger till dem på Facebook, men oftast låter jag mina bekanta lägga till mig som Facebook-vän och låta dem avgöra när det är dags.

Publicerad kl. 18.06
permanent länk | kommentarer (0)

Utnyttja din lediga tid!

torsdag den 9 september 2010

Att plugga på Läkarprogrammet tar inte mer tid än ett vanligt heltidsjobb de flesta veckorna, för vissa klasskamrater knappt det. Det finns helt enkelt en del tid utöver studierna, väl är väl det. Det är här som begreppet ledig tid kommer in, eller kanske kan vi i stället säga fritid. Jag har valt att plugga latin den här terminen tillsammans med Martin i min klass, precis som vi gjort de tidigare terminerna. Ibland ställer någon den berättigade frågan: " Hur hinner ni med det?" Svaret för min egen del är enkelt: genom planering av min tid. Det är den ena halvan av svaret, den andra handlar om vad jag lägger min fritid på. Självfallet använder jag en del av min fritid till latin, eftersom jag tycker att det är kul att utvecklas i språket. Det är ett av mina intressen, helt enkelt.

Då hinner ju inte jag med att träffa vänner och gå på nöjen, skulle kanske någon tycka. Så är det emellertid inte. Det handlar i stället om prioriteringar: jag väljer vänner framför till exempel TV-tittande. Jag ser ytterst sällan på TV, låt vara min korridors frukost-TV och någon enstaka serie (Himmelblå och Lärkevej det senaste året). Annat är det att se på en film eller ett TV-program tillsammans med vänner, det är en helt annan femma. Det tycker jag är värt att prioritera. Någonting jag aldrig skulle välja bort är mina dagliga motionspass. Det är så viktigt att det hamnar i den orubbliga kategorien, just på grund av deras avkopplande (i sinnet) och hälsosamma effekt. Alla som har fysisk möjlighet bör motionera minst 60 minuter om dagen, allt annat är oansvarigt mot sig själv. Facebook däremot är för åtskilliga av mina kompisar den största tidstjuven för dem. Varför behöver man alls gå in på Facebook? Det är en adekvat fråga. Svaret blir att Facebook inte helt bör tas bort från ens fritid, på grund av att nästan alla vänner och bekanta finns där, men en begränsning till högst fem tio minuter om dagen för att uppdatera och hålla sig uppdatera är nog vettig.

Sammantaget handlar det alltså om att välja vad man vill göra med sin lediga tid. Antagligen kan många då även uppleva att de får mer fritid, i och med känslan av att hinna med mer av det de egentligen ville göra. Att fråga sig hur man allra helst önskar spendera sin lediga tid är nyckeln till en rikare fritid.

Publicerad kl. 09.00
permanent länk | kommentarer (0)

Fallskärmshopp på morgonen innan skolan

torsdag den 2 september 2010

Fallskärmshopp

På Martins födelsedag begav vi oss till Eslövs flygfält för att hinna med ett par hopp med fallskärm innan skolan. På schemat stod det lästid fram till klockan 13. Lästid är ju i och för sig inte samma sak som ledig tid, men hallå där, det var ju faktiskt Martins födelsedag och på andra dagen på den nya terminen hade vi inte ens påbörjat vårt första PBL-fall. David skulle göra sitt första fallskärmshopp – någonsin – och hade därför åkt före Martin och mig. Vi får väl betraktas som de rutinerade hopparna i jämförelse. Jag stöder detta på att vi under sommaren ju har gått en kurs i fallskärmshoppning och fått fallskärmshoppningens A-licens. Ni måste förstå att det dryga tiotalet hopp vi har gjort är oändligt många gånger fler hopp än vad David hade gjort innan sitt första hopp. Kanske förstår ni också varför hopparna som varit med länge kallar oss kalkoner när ni får veta att en hel del av dem har gjort flera tusen hopp. Hoppen gör vi ifrån ca 4 000 meter och fram till vi drar fallskärmen på ca 1 000 meters höjd kan vi styra i frifall i knappt en minut. Två hopp på rad resulterade i knappt två minuters frifall. Synd att det inte går att göra tiden innan skärmen måste dras längre i någon större utsträckning.

Jag gick nybörjarkursen enligt AFF-modellen i Strömstad tillsammans med Emil och Jonathan. Kursen bestod av en inledande teoretisk del och tio fallskärmshopp. Det är en helt underbar känsla att vara uppe i luften. Under det första hoppet fick vi hjälp av två instruktörer var, en instruktör på varje sida. Allt som utbildningen fortskred, fick vi elever göra mer och mer själva och det räckte med en instruktör och i de sista tre hoppen klarade vi oss på egen hand. På marken inför varje hopp gick vi igenom hoppen med våra instruktörer, allt för att själva programmet under hoppen skulle sitta. Programmen bestod bland annat av svängar, volter och framåtåkning. Jag var aldrig nervös under utbildningshoppen, enbart fokuserad på uppgiften. Under det åttonde hoppet, det första hoppet utan instruktör, kände jag hur härligt det var att kunna göra precis som jag själv ville under frifallet, utan att ha något exakt program. Att åka omkring i luften är ganska svårt att beskriva för någon som inte har prövat. Jag kan varmt rekommendera att prova!

Publicerad kl. 19.58
permanent länk | kommentarer (0)